Vår land och därmed vår välfärd byggdes av ingenjörer, tekniken och långsiktiga investeringar var målet och uppfinningsrikedomen var stor, verksamhetens resultat räknades i kronor.
I takt med företagens utveckling tog ekonomerna över VD- stolarna och ju större och mer internationella företagen blev ju mer kortsiktiga blev investeringarna, resultatet räknas numera mer i täckningsgrader och procent och allt ska vara mätbart. Kvartalsbokslut blev allt viktigare och börsens punkter spelade en allt större roll. Nu har det inte längre betydelse vilka resultat företaget gör då man tittar på dess värde utan hur resultatet är i förhållande till de förväntningar som finns.

Visst var de anställdas situation i många fall fysiskt sämre på ”ingenjörernas tid”, men jag vågar sticka ut hakan och påstå att den är minst lika psykiskt dålig idag. Vårt jobb tar en allt större plats i våra liv och får en allt större betydelse för bla. vårt sociala umgänge. Därmed spelar vårt välbefinnande på jobbet en allt större del in på hur vi mår när vi är lediga. Den första frågan när man träffar en okänd på t. ex en fest brukar ju vara var/vad man jobbar med (näst efter vädret då..) och sedan är man placerad i ett fack. SJ har till och med haft denna sociala företeelse som grund i sin senaste reklamkampanj (se här).
Vad kommer sedan, vem kommer ta över VD stolarna i nästa generation? Hur kommer framtidens organisationer vara uppbyggda?

Grupp efter grupp på internet är fulla med länkar till Dan Pink’s och Dan Ariely’s teorier, och de i sin tur hänvisat till ett otal studier till andra sätt att driva organisationen än den idag existerande. De (och andra) menar att vi i framtiden än bättre än idag måste ta hänsyn till att olika människor har olika drivkrafter, vi måste bygga organisationer med mer hjärta och mindre ”morötter och piska”.
Jag är helt övertygad att de företag som i framtiden ser personerna bakom rollerna och bygger upp en social förståelse på sina arbetsplatser kommer vinna i längden, men vem vågar gå först? Går det att driva en t. ex säljavdelning med ett socialt belöningssystem istället för med pengar som enda motivation? Jag vill tro att det gör det men saknar idag en klar bild för hur det ska gå till, någon som har en idé får gärna höra av sig?

Förändringen till nästa generations företag med större socialt engagemang måste kanske få ta tid. Det slitna uttrycket att ”Rom byggdes inte på en dag” passar kanske bra in här. Men lite skämtsamt kan man säga att då jag lever i en tid då vi som sagt ser till kvartal snarare än år vill jag se en förändring nu.