Det finns hopp!

Så fort man öppnar en tidning eller lyssnar/ser på nyheterna idag blir man ärligt talat deprimerad. Är det inte ett Twitterinlägg och/eller ett utspel av presidenten på andra sidan pölen så är det något annat så som krig, svält eller någon form av meningslöst våld som rapporteras.

Men det finns hopp!

Jag var här om dagen och lyssnade till Fredrika Ek. Fredrika är en 26-årig tjej från Sundsvall som för tre år sedan fick för sig att hon skulle cykla jorden runt och som nu precis kommit hem från denna resa och delade med sig av sina upplevelser. Jag erkänner att mina förväntningar var låga, hade lite inställningen  ”ännu en person som gjort något galet och ska berätta om det”. Men det behövdes inte många meningar förrän jag kände att jag hade fel och kände mig både berörd och hoppfull inför framtiden. Hennes berättelser från de möten hon haft med människor från olika delar av vår värld skapade verkligen ett stort hopp inför framtiden. Hur beskrev en öppenhet och gästvänlighet i länder vi inte ens är i närheten av här hemma, och detta i länder vi målar upp som vill oss illa. En mening som fastnade var när hon berättade om ”människor som vi i våra ögon inte har något att ge ger allt till en tjej som inte behöver något”. Hur hon när hon bred ut sitt liggunderlag hade den mjukaste sängen av dem alla och när hon monterade upp sitt spritkök drog blickarna till sig då detta var det riktigt lyxigt. För Fredrika vad detta så klart ett äventyr men hon konstaterade att det samtidigt var deras vardag, hon kunde ta flyget hem om det blev för jobbigt, de personer hon mötte levde där. Trots att de levde – i våra ögon- under primitiva förhållanden så hade de alla stora hjärtan och delade med sig av både tid och plats till en främling.

Tittade även på OS invigningen och allt ståhej runt det. Att se ledare från Nord och Syd Korea skaka hand och byta ett par ord kan tyckas vara en bagatell, men i den spänning som råder mellan länderna är detta stort. När sedan nationerna tillsammans tågade in under gemensam flagga, kommer tävlar tillsammans under ”nationen” Korea och ledarna står upp bredvid varandra och hejar – då tänds ett hopp för världen som inte ens ett Tweet från andra sidan pölen kan förstöra.

Livet är för kort för att vi ska leta motsättningar, börja istället leta efter det som förenar – du ska se att det är mycket. Likt Fredrika och de hon mötte, olika språk, olika förutsättningar och olika kulturer – men ändå där och då var de förenade och hade trevligt tillsammans. Eller de som bor i Nord resp. Syd Korea, olika kulturer och olika sätt att leva men förenade i idrotten och en vilja att vinna tillsammans.

Vi behöver starka ledare idag, både gällande länder men även på våra arbetsplatser.  Men hur starka ledare vi än har är det du och jag som till slut avgör om vi ska lyckas eller inte. Jag tror på oss alla, Fredrika och OS har i veckan som gick ökat den tilltron.

(Vill du läsa mer om Fredrika, gå in på hennes hemsida: www.thebikeramble.com, vill du veta mer om OS – slå på TV’n)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s