Jag vill vara alkoholist….

…. ja eller narkoman eller något liknande.

Nu tror säkert många att jag helt mist förståndet och det kan man med all rätt tycka. Låt mig förklara vad jag menar innan ni börjar samla in till en tvångströja och ser till att jag blir inlåst.
Jag har träffat en del nyktra alkoholister och fd. missbrukare av narkotika och jag måste erkänna att jag är lite avundsjuk. De jag har träffat och de jag har sett på TV verkar ha en djup kännedom om sig själva, de verkar känna sig själva på ett sätt som jag önskar även jag kunde göra om mig själv. De verkar ha en härlig syn att leva varje dag som den är och inte ta något för givet. Jag har sett samma insik hos de som haft olika typer av livskriser, allvarliga sjukdomar eller liknande.

Naturligtvis vet jag att det ligger oerhörda tragedier bakom och jag är så klart lyckligt lottad som slipper vara i den situation de har befunnit -och en del befinner- sig i. Men i tanken och i drömmen har man fördelen att bara plocka ut det man gillar och lämna resten. I mitt fall och i mina drömmar skulle jag vilja ha den självkännedom de människor som varit nere på botten har. Den insikt att varje dag är en gåva och att gäller att göra det bästa av situationen medan man kan.

Går jag till mig själv kan jag känna att livet går allt snabbare och snabbare runt om mig, vissa dagar har jag knappt tid att känna efter hur det känns. Dessvärre går detta ut över de som står mig närmast då jag är så fullt upptagen av mina egna tankar och allt jag tagit på mig att hålla reda på att jag glömmer de som finns omkring mig. Det är ett val jag gjort och det är dags att göra nya val!
Gäller detta bara mig, eller kan du känna igen dig? Hur många gånger har du önskat att dygnet hade haft mer än 24 timmar? Hur många gånger har du sagt -hälften skämt och hälften allvar- att sova kan du göra när du blir gammal?

Utveckling ska gå framåt och jag har inget emot att bli äldre om nu någon trodde detta inlägg var ett tecken på det. Jag vill bli äldre för då -förhoppningsvis- blir jag klokare. Men jag vill även kunna njuta av resan. Jag riskerar att missa väldigt mycket om jag bara fokuserar på målet (vad det nu är).

Det finns så mycket vackert i världen, så många trevliga och intressanta människor som har så mycket att lära ut, det är upp till mig om jag väljer springa förbi allt detta eller om jag då och då stannar upp och upplever och/eller lär mig något nytt.
Jag kommer även i fortsättningen följa strömmen omkring mig, något annat vore dumt då man måste anpassa sig till den situation man befinner sig i och den värld men lever i. Men jag ska även tänka mig för och likt tjuren Ferdinant någon gång bara sätta mig under korkeken och lukta på blommorna.

2 tankar på “Jag vill vara alkoholist….

  1. Du är en klok man!
    Ibland är det självklara, det allra svåraste – att fånga dagen och inte bara rusa på. Känner igen mig själv i detta som du skriver, jag tar också på mig för mycket. Jag får i alla fall en timme varje dag året runt, för mig själv, och det kan jag tacka Barros för!
    Lars

    Gilla

  2. Man kan nå botten – och framför allt få självkännedom – på andra sätt än att bli alkoholist eller narkoman.. 😉
    Men det krävs mod och vilja att analysera och lära känna sig själv och – förhoppningsvis – blir man aldrig klar…

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s