Hyllmeter och åter hyllmeter har skrivits om vänskap och hyllmeter kommer det även i fortsättningen skrivas i detta ämne. Det finns fler citat om vänskap än jag kan räkna till och en sökning på Google ger över 3,5 miljoner träffar på 0,11 sekunder.
Vi har alla egna definitioner på vad vänskap är för oss och det är väl underbart, men jag vill dela med er av min.
Det finns ett program som kanske en del av er känner till, Britan’s got talent. I 2012 års upplaga har en duett blivit det hittills mest omskrivna, Charlotte och Jonathan. Jonathan har i hela sin uppväxt varit retad för sin vikt men Charlotte har varit den som stöttat honom.
I deras audition (se här) kommer de in och totalt hänför publiken med sin sång, speciellt Jonathan. Publiken är i eldats och alla står upp och jublar. Likheterna med Susan Boyle och Paul Potts som slog igenom för ett par år sedan är slående.
Den ena av domarna, Simon Cowell, tycker som alla andra att Jonathan har en exceptionell röst och att Charlotte är bra men att hon riskerar att hålla Jonathan tillbaka. Simon säger rent ut att Jonathan bör ”dumpa henne”. Jonathan meddelar då blygt ”we came as a duo and stay as a duo” till publikens stora jubel. Denna 17 åring fick i detta läge även den ibland överkant ärliga Simon Cowell att backa och kunde bara följa med strömmen av hyllningsrop.
Utan att vara särskilt kunnig i musik tror jag vi ser en framtida stjärna i Jonathan, har har en röst som fullkomligt hänför mig och jag får det som Gunde Svahn en gång beskrev som ”ståpäls”. När den blyge 17-åringen dessutom svarar emot på det sätt han gör då måste jag erkänna att jag blir riktigt rörd. Killen är en hjälte redan nu i mina ögon, hur det än går i tävlingen.
Att i alla lägen stötta och finnas vid någons sida är vänskap för mig. Att trots hur mycket det än blåser och hur dum handlingen än är stå upp och försvara personen är enligt mig sann vänskap.