”Lika barn leka bäst”

Visst har du hör det talesättet förut, och visst stämmer det till en viss del. Visst fungerar vi generellt bättre ihop med de som har samma åsikter och tankar som oss själva, konflikterna blir mindre och livet lite lättare att leva.

Men är det utvecklande – knappast. Eller ja, visst kan ens vänner vara utvecklande, men jag är övertygad att vi kan utvecklas än mer om vi – just det – bygger broar mellan grupper med helt olika tankar och idéer. Där vi kompletterar varandra, där vi lär oss av varandra och ser de konflikter som uppstår som något bra. Självklart vill jag att vi alla ska behålla de vänner vi redan har, men vi kanske ska våga ge oss ut på lite äventyr och börja bygga broar med grupper som vi igår aldrig hade en tanke på att ens hälsa på.

Att bygga broar och våga tänka och röra sig utanför sin komfortzon kräver mod. Det är både jobbigt och svårt att vandra på en sig där ingen gått förut. Att vara först är tufft men också den position som ger företräde till alla vinster. Många företag i Sverige och säkert utomlands saknar modet att gå först, man vill gärna hitta nya vägar men föredrar stigar där någon gått förut. Man lägger ner stora resurser vid en nyanställning för att ”få in nytt blod och nya tankar”, men sedan lägger men ner kanske ännu mer resurser för att ”forma” in den nyanställde i ”de gamla ramarna”. Många likställer begreppet ”att vara en lärande organisation” med att skicka runt så mycket information som möjligt, jag menar att det finns en bättre definition. ”En lärande organisation” är enligt mig en organisation där man inventerar vad personalen är bra på och vad som intresserar, för att sedan utefter det bygga organisationen. Det man gillar att göra gör man bra.

Självklart ser jag en miljon hinder för att detta ska fungera, men jag är övertygad att det går att göra även om resan dit kommer bli både svår, jobbig och ta resurser.