Jag har en god vän i Mats Janson aka Jympajesus, vi diskuterar allt och inget, högt som lågt, många gånger tycker vi lika, men ibland har vi skilda åsikter. Kort sagt har vi ett givande utbyte av idéer och tankar. Vi är båda aktiva inom Friskis&Svettis och många av våra diskussioner handlar av förståeliga skäl just om detta gemensamma intresse.

Som Mats skriver i sin blogg Jympajesus evengelium har vi b. la diskuterat vårt sätt att se på våra medlemmar. Vi är helt eniga i det mesta, men skiljer oss åt när det gäller språkbruk. Friskis&Svettis är en ideell förening, har alltid varit det och ska enligt mig fortsätta vara det. Att vara en förening i dess rätta bemärkelse innebär att du som medlem är med och påverkar hur din förening ska utvecklas, du har rätt att vara med och bestämma vilka som sitter i styrelsen och skriva motioner. I förlängningen är du även aktivt med och påverkar hur hela Friskis&Svettis ska utvecklas då föreningen är med på den årliga stämman och där stakar ut vägen för framtiden. Att detta är Mats och jag eniga om ska vårdas, vi återkom ofta till uttrycket ”våga vara förening” på senaste stämman.

Det som skiljer oss åt är att jag envisas att kalla våra medlemmar för kunder. Jag menar att vi som förening är de enda som på ALLVAR kan kalla de som tränar hos oss för kunder OCH medlemmar.Även här är vi unika i jämförelse med våra konkurrenter. Mats formulerar bra min tanke på varför jag till mångas förtret använder order kund.

”Fast kundordet handlar i hans resonemang mer om ett tänkesätt i bemötandet och i viljan att göra människor som tränar med oss nöjda med sin investering i ett träningskort.”

Jag menar att det händer något med oss människor när vi tänker kund, vi får en större medvetenhet om hur viktig service är. Jag diskuterade även detta med en annan ledare inom Friskis&Svettis, hon (ok, lite av anonymiteten försvann nu) menade att det är nog så att vi som aktiva funktionärer värderar föreningsformen mer än de som väljer att ”bara” träna. De som tränar utan att engagera sig i föreningen ser oss som en aktör som alla andra, varken mer eller mindre, och det gäller för oss att ligga på topp varje dag för att klara av den massiva konkurrensen vi dagligen kämpar mot.

Jag reser en del i jobbet och besöker därför många föreningar för att träna hellre än att titta på TV’n på hotellrummet (ok, det blir TV ibland också), ibland presenterar jag mig ibland inte. Jag kan med handen på hjärtat säga att vi inom Friskis&Svettis är bra på mottagande, nästan alltid smittas man av en härlig energi när man stiger in genom dörren och det där berömda leendet börjar träda fram. Men tyvärr har jag även stött på motsatsen, där bemötandet är allt annat än bra. Där attityden är att ”du ska vara glad att jag hjälper dig” snarare än ”vad kul att du valde oss, välkommen!”. Jag menar att vi ska fortsätta att tänka på våra motionärer som medlemmar (det får vi aldrig sluta med), men att även våga tänka på dem som kunder. Lyckas vi med detta tror jag vi flyttar fram våra positioner ytterligare.