Frågan om vart vi är på väg har fått ett svar…

… och jag gillar inte svaret!

Som så många andra vaknade jag i morse med en känsla av tomhet inom mig. I mina ögon har världen efter tagit ett stort steg bakåt sedan igår. Ett av värdens mäktigaste länder som i många delar är motorn i världen har valt en ny president som häcklat sin väg dit. Han har visat upp en närmast medeltida syn på kvinnor och han har nått hela vägen utan att en enda gång berätta hur han ska lösa de problem USA har. Visst har han talat om att slänga ut människor, om att bygga murar och om att stoppa allt asylsökande från utpekade länder, men detta är knappas lösningar på de problem som finns.

Jag hoppas ur all denna tomhet och sorg jag känner något gott kan komma. Jeff Daniels rollfigur Will McAvoy i TV-serien Newsroom sa ”first step resolving any problem is recognize there is one”. Vad detta val tydligt visat är att vi har ett stort problem i världen i allmänhet och i USA i synnerhet som vi blundat lite för länge för. Vi har en stor del av våra medmänniskor som upplever sig stå utanför samhället, som känner sig hotade och otrygga med andra som är något annat än de själva är. Tim Cane, Hillary Clintons parhäst i valet, sa i sitt avskedstal ”she knows America best of us” – det visade sig inte stämma särskilt bra.

Säga vad man vill om USA’s nästa President, men han är en säljare. Mr Trump lade ”örat mot marken” och lyssnade efter vilka behov amerikanen hade och presenterade enkla lösningar på de problemen och det med samma ”språk” många talar vid köksborden, i barer, på jobbet och så vidare. Han erkände att det fanns ett problem och gjorde det vi alla gör då och då –  skyller på andra. Tyvärr känns retoriken igen historiskt, med 2’dra världskriget som resultat. Vi har ett parti i vår egen riksdag som har liknande uteslutande retorik, de problem vi har i vårt land menar de löser vi med att exkludera och stänga ute.

Det goda jag hoppas ska komma ur detta mörker är att vi börjar rannsaka oss själva. Ska vi börja skylla på någon hoppas jag vi i framtiden ställer oss framför en spegel och börjar där innan vi börjar exkludera varandra på grund av religion, hudfärg, sexuell läggning, udda klädsmak, eller något liknande som saknar betydelse. För att komma dit måste vi alla våga erkänna att vi har problem, för det har vi – vi har till och med många problem. Lösningen är inte och får aldrig vara att vi exkluderar varandra och skyller på olikheter. Det finns betydligt mer som förenar oss än vad som skiljer oss åt, det är dags att vakna upp och se det nu!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s