Var finns det positiva?

Jag har titta på två program av Toppmötet på SVT. Programmet som marknadsfördes som att ”fd. Stadsminister Fredrik Reinfeldt öppnar sin adressbok och träffar gamla kompisar” och jag gillar det.

Programmet har fått utstå en hel del kritik för att det är för snällt, han intervjuar personer som av kritikerna kallas krigsförbrytare och att det finns för få kritiska frågor – ingen ställs mot väggen. Huruvida personerna är skyldiga till krigsbrott eller inte låter jag jurister och domstolar avgöra, de har betydligt större kompetens än mig där, att det däremot är för snällt och att ingen ställs mot väggen tycker jag just är en del av programmets tjusning. För en gång skull finns det ett intervjuprogram med en makthavare där journalisten inte just ”ska ställa någon mot väggen” och det är riktigt uppfriskande och härligt.

Jag anklagas ofta för att ogilla journalister och jag har väl någon gång sluppit ur mig att så är fallet, men vad jag menade och vad jag tycker är att journalistiken av idag har gått ifrån att vara kritisk granskande till att till varje pris ska kunna trycka upp någon mot en vägg och misskreditera denna person. Personen journalisten känner jag oftast inte och har därför ingen åsikt om denne.

En demokrati bygger b. la. på att vi har en öppen och fri press som just granskar makten, det ska vi vårda och vara rädda om. Vad jag saknar är publicering de gånger det gjorts en granskning och det visade sig vara något bra som gjorts. Jag är av den övertygelse att de allra flesta människor gör både bra och dåliga saker där det övervägande är bra. De fel som gör är oftast misstag eller beror på att man har en annan syn på rätt och fel, få gör ”fel” bara för att j-vlas. Jag ogillar i princip allt USA nästa president Donald Trump står för, men jag kan erkänna att även han även gör bra saker.

Resultatet av den journalistik vi har idag ser vi redan konsekvenserna av. Att fler mediatränas sönder så svaren på de granskande frågorna blir ett stort JASSÅ. Innehållet i svaren saknar substans och vi som medborgare lämnas med ett stort frågetecken kring vad t. ex. våra politiker står för eller vad anledningen var att någon gjort ”fel”.

Konsekvenserna av att det övervägande skrivs om de negativa sakerna om t. ex. våra politiker är att vi i dag har ett stort sk. poliktikerförakt, det blir svårare för de politiska partierna att rekrytera och i många kommuner leder detta till att det sitter samma personer på flera stolar. Vår demokrati bygger på att vi har engagerade medborgare och den väg vi just nu vandrar på är enligt mig på väg bort från detta. Det dyker upp positiva artiklar lite då och då, vad jag efterlyser är fler.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s